Aktuellt

Shavuot, veckofesten, firas sju veckor efter pesach och varar utanför Israel i två dagar. Namnet shavuot betyder just veckor. Shavuot är en av de tre vallfärdsfesterna. Ursprungligen var shavuot en skördefest. Liksom de andra vallfärdsfesterna har shavuot ett samband med naturen. I Toran kallas shavuot för chag hakatzir, som betyder (vete)skördens fest. Den kallas även chag habikkurim som betyder förstlingsfrukternas fest. Man firar att vårens löften går i uppfyllelse på Shavuot. Pesach är ett tecken på att kornskörden börjar. Under sju veckor, mellan Pesach och Shavuot, avslutas kornskörden och på shavuot börjar veteskörden. Man bär fram ”matoffer” i Templet, av vete och av den första frukten. Detta handlar om vår som övergår till sommar.

Under årens lopp har shavuot fått en djupare mening som en helg som firas till minnet av den dagen då Israels folk fick Toran av Gud vid berget Sinai. Sju veckor efter uttåget ur Egypten kom nämligen Israels barn fram till Sinai. Shavuot är grunden till kristendomens pingst.
 

Av antikens hellenistiska judar betecknades Shavuot pentekoste från det grekiska ordet för femtio, syftande på att högtiden infaller femtio dagar efter påsk. Enligt Nya Testamentet i Bibeln var det vid denna högtid som Den Helige Ande utgöts över folket. Detta namn tar fasta på antalet dagar medan det hebreiska namnet syftar på antalet veckor – men båda namnen visar på samma innebörd, att pingsten är en helg som är förbunden med påsk. Den har inget eget namn utan anges i relation till påsken. Pingsten blir sålunda avslutningen på påsken. Medan judar firar helgen som givanden av Toran så firar kristna den som tidpunkten för givandet av den Heliga Ande.