Bränderna i Israel

Stor förödelse efter bränder

den 30 november 2016 | Israel Brinner I Israel vidtar nu arbetet med att återställa naturen och samhällena efter bränderna som härjade landet under nästan en vecka. Keren Kajemet har bland annat ställt 200 personer och sin egen brandkår till förfogande i släckningsarbetet.

Enligt uppgifter från i söndags kväll misstänker polisen att 30–40 av de 90 bränder som sedan en dryg vecka tillbaka blossat upp runt om i Israel och på Västbanken varit anlagda.

Hittills har man dock inte funnit några bevis för att det funnits en bredskalig samordning och planering bakom de anlagda bränderna.

Ett 50-tal personer har förhörts i samband med eldsvågorna och 24 personer har gripits, varibland 18 israeliska araber, uppger Jerusalem Post. Hittills har bara två personer, hemmahörande i de arabiska byarna Umm al-Fahm och Deir Hanna i norra Israel, erkänt sig skyldiga till mordbrand.

I Haifa, landets tredje största stad, säger både judiska och arabiska invånare till tidningen att de är oroliga för att talet om terrorism och "brand-intifada" i samband bränderna ska leda till en ännu större polarisering i landet.

"Vi måste ha tålamod och inte skynda oss att skylla på människor. Det som hände drabbade oss båda [judar och araber]. Vi har hanterat den fysiska elden, och nu måste vi hanterna hatets eld", säger haifabon Gilad Mulyan.

I lördags grep polisen en man från Kiryat Ono utanför Tel Aviv, sedan han uppmanat till mordbränder som "hämnd" mot araber. Han släpptes dagen efter, men underställdes restriktioner, enligt Jerusalem post.

Premiärminister Benjamin Netanyahu har hotat med att dra in uppehållstilltåndet för eventuella mordbrännare, och ministern för allmän säkerhet, Gilad Erdan, anser att mordbrännares hem borde förstöras, så som man ibland gör mot palestinier som begått terrordåd mot israeler.

Just nu handlar det annars om att förhindra nya bränder, se till att människor får hjälp med att bygga upp sina hem igen, och att reparera vägar och offentliga byggnader som skadats.

En organisation som arbetar praktiskt med bränderna och följderna av dem är Judiska nationella fonden, Keren Kajemet, som bland annat gjort stora insatser för att plantera träd i Israel.

– Vi har deltagit i släckningsarbetet med 200 personer och vår egen brandkår, som ställs till förfogande i sådana situationer, säger Max Federmann, ordförande för den svenska grenen, Keren Kajemet Sverige.

– Det har brunnit på 57 olika ställen runt om i landet och man har jobbat intensivt i fem, sex dagar med att bekämpa elden. Sedan är det bortåt 70 000 personer som har fått lämna sina hem i samband med bränderna, och då har vi kunnat erbjuda tillfälliga boenden.

Max Federmann berättar att det brunnit på motsvarande 1 100 hektar, vilket bland annat innebär att 58 skogspartier förstörts.

Redan i ett tidigt skede under bränderna startade Keren Kajemet en insamling för att återställa de förstörda skogspartierna, liksom de byggnader och den infrastruktur som skadats, och för att hjälpa människor att kunna återvända till vardagen.

– Efter den stora branden på Karmelberget 2010 tog det flera år att återställa miljön. Man kan säga att det är först nu som naturen börjar återhämta sig, säger Max Federmann.

– Den branden startade med barn som lekte med tändstickor. I det här fallet har man hjälpt saker och ting på traven, så att säga, genom att tutta på. Det har brunnit på så många olika platser att det framstår som systematiska terroraktioner.

Keren Kajemet Sverige engagerar sig just nu framför allt i skogs­planterings­projekt i Negev­öknen i södra Israel.

– Men när något sådant här inträffar måste alla ställa upp och se till att tackla en akut situation. Just nu ser det ut som att man har elden under kontroll, men det gäller att sätta in övervakning och se till att den inte blossar upp igen, säger Max Federmann.

Efter en lång och torr sommar är detta dock lätare sagt än gjort.

– Det har även nu på höstkanten varit torrare än vanligt och mycket höga temperaturer. Det är ju skönt när man kommer ner som turist och ska bada och sola, men det har sina konsekvenser för naturen, säger Max Federmann.